"I min trädgård vill jag vara Karin" - föredrag den 18 november

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Kan man lära känna en människa som levde under en annan tid än man själv? Inga samtal eller intervjuer att ta hjälp av, ingen möjlighet att se kroppsspråk eller höra rösten. Inte så lätt, konstaterade vår föredragshållare, som hela tiden kände sig gäckad när hon tyckte sig vara något på spåren och sedan inte kom längre.

 

Elisabeth Svalin Gunnarsson, vår före detta förbundssekreterare, numera författare, föredragshållare och reseledare har tagit sig an kulturgärningen att försöka lära känna Karin Larsson i Sundborn ur ett trädgårdsperspektiv. Elisabeth har tidigare skrivit flera böcker, till exempel ”Dahlior”, som hon även hållit föredrag om hos oss, och ”I trädgårdsmästarens spår” om äldre tiders trädgårdsmästare. På samma engagerade, professionella och djupdykande sätt som tidigare har hon gått in för uppgiften att porträttera Karin Larsson. 

Grez-sur-Loing

Detta förde med sig att hon har suttit på Carolina Rediviva och läst gamla brev, att hon rest till Frankrike och bott i samma hus, och rent av i samma rum som Karin och att hon har vistats en hel del på gården lilla Hyttnäs i Sundborn.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Karin Larsson hade ett stort trädgårdsintresse och för att hitta ursprunget till det började Elisabeth sökandet i Karins barndom. Föräldrarna hade trädgård och odlade grönsaker. Karin och mamma Hilda skrev till varandra om växter och det skickades fröer dem emellan. 

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Där Karin bodde med sin Carl i Grez-sur-Loing fanns trädgård med bland annat rosor, vallmo, liljor och vildvin. Karin planterade bara reseda och penséer.  ”Det är allt som behövs”, tyckte hon. Så intresset för växter och odling verkar ha funnits tidigt i Karins liv.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Väl på Lilla Hyttnäs blev nog livet ganska intensivt med man, som var den som fick tid att ägna sig åt sitt konstnärskap, stort hushåll med åtta barn och alla plikter som följde med. De stunder Karin fick att ägna sig åt sina alldeles egna intressen var nog ganska få. 

Sitt konstnärskap fick hon ändå uttryck för genom att förena nyttan med nöje när det gäller de textila alster hon komponerade men också i trädgården. Det konstnärliga ögat verkade följa henne i det hon gjorde.

I Larssons trädgård odlades det förstås ätbart till hushållet men med växter som mest var till för ögat, kan man ana att det var glädje, njutning och intresse det handlade om. Hur såg då Karins trädgård ut? Hon var förstås influerad av tidens strömningar, tog intryck av somligt och men också avstånd till en del, som det allt för strikta. Arts and Crafts- rörelsen, jugendstilen och den japanska trädgårdskonsten var några av inspirationskällorna. Det var också nationalromantikens tid, en tid då man blickade mot det naturliga, vilda och enkla. Det fick inte se för ”ordentligt” ut. Den vilda naturen, med till exempel ängsblommor, fick gärna knacka på hos Larssons och bli insläppt i trädgården. Karin blandade friskt olika växter och färger. Det skulle se lite ”rufsigt” ut. Det var inte heller så noga med rensandet. Det viktigaste var nog, som titeln på föredraget och boken antyder, att hon i sin trädgård fick vara Karin. 

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Det finns mycket spännande i Karins trädgård och mycket att ta efter. Här är några exempel:

Den rundade krikonhäcken runt den likaledes rundade träsoffan - vilket perfekt ställe för trevliga  samtal. 

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Trädgårdsmöbler lite här och där – enkelt och naturligt.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Blomsterarrangemangen – så enkla med bara ett par blommor och så utsökt vackra och stilrena.

Krukväxter ute på sommaren – bra att fylla hål i rabatter med.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

 Hyllor och lådor på huset lite här och där – fint för plantor och krukväxter av olika slag.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Små krukor med vårlökar mellan fönsterrutorna eller, som här, eterneller.












Och förgätmigejkransen – ja den måste ju bara provas.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Ja det finns mycket att berätta om Karins trädgård, hur hon tänkte och vad hon odlade. Vi överlämnar till åhörarna att forska vidare, för efter föredraget var det många som gick hem med Elisabeths bok. Vi önskar er mycket nöje, ni har ett antal timmars trevlig läsning framför er då ni får lära känna Karin Larsson och hennes trädgård närmare. 

Bild Wikipedia

Så då återstår bara att besvara frågan från inledningen. Lyckades Elisabeth lära känna Karin som trädgårdsmänniska? Elisabeth är tveksam och svarar med orden: ”Hennes liv finns i tomrummen mellan raderna, fritt för var och en att själv fundera på och förlora sig i.” Elisabeth har uppenbarligen själv fortsatt att fundera på och förlora sig i livet i Sundborn för nu går snart nästa bok i tryck, den om mathållningen på Lilla Hyttnäs. Även den boken, med titeln "En Matbok", kommer säkert att bli något utöver det vanliga. Håll utkik!

Lovorden var många efter föredraget och vi instämmer och tackar Elisabeth för en mycket trevlig avslutning på våra aktiviteter i år. Tack också till Blomsterlandet Marieberg, Trädgårdsväxter AB och besökare som skänkte vinster till lotteriet.

Boksignering

Detta var vår sista aktivitet för i år, ett år som vi i styrelsen tycker har varit mycket framgångsrikt för vår förening med många aktiviteter, stor uppslutning och inte minst en hel del nya medlemmar. Nu önskar vi er alla en skön juletid så ses vi förhoppningsvis igen den 27 januari då det blir föredrag med Torsten Wallin. Se vidare på programsidan där ni nu kan ta del av programmet för 2019.