Här kommer fjärde och sista delen av de personliga betraktelser vi bjudit på under vintern.

Del 4

Visst är det märkligt så här års. Nu har man nästan glömt förtretligheterna i trädgården och längtar efter och ser fram emot den bästa trädgårdssommaren någonsin. Oj vad det kommer att växa, oj vad kommer att blomma, oj vad vädret kommer att vara gynnsamt. Så tänker i alla fall jag och kommer knappt ihåg hur sniglar och kirskål ser ut. Så den här gången blir det därför fokus på härligheter i trädgården.

VÅREN! Visst känns det i hela kroppen när man uttalar det ordet? Den är antagligen en bit bort även om det är lätt att bedra sig när de första vårblommorna börjar titta fram lite försiktigt redan i februari. För vem tror att det inte kommer mer snö? Just nu dominerar i alla fall känslan av att ha precis ALLT i trädgårdsåret framför sig. Det räcker ju med att snödropparna blommat över så börjar man få panik för att det gått för fort. Och när allt exploderar i maj ligger megapaniken på lur. Man hinner bara inte med! I vår trädgård finns det många vårblommor, fram för allt snödroppar, krokus och scilla i mängder.  

Inte min trädgård utan en park nånstans

En gång efter ett föredrag i vår förening uttalade sig en person om scillor. Vi uppmanades att vara noga och rensa bort alla annars skulle vi få ett elände med scillor som spred sig överallt. Hoppsan. Man kan bara konstatera att vi ser olika på det här med trädgård. Hos oss finns det scillor precis överallt. Underbart. Jag till och med tar fröna och sprider ut så det ska finnas scillor ännu mer överallt = ännu underbarare.
 

Blåsippor. Jag måste nämna blåsippor. Det är min egen blomma som ska blomma när jag fyller och ingen annan blomma är så vacker som den. Blåsippa är kanske ingen trädgårdsblomma, även om det finns varianter att samla på. Hos oss växer den vanliga blåsippan vilt lite här och på tomten. Det ni! Snacka om lyx. Efter att ha hört om vårblommor som slog ut runt jul här och där i landet efter den varma förvintern var jag faktiskt ute efter nyår och kollade under blåsippsbladen om det möjligen var några knoppar på väg. Det var det inte, som tur var. Annars hade jag fått flytta min födelsedag och det vore ju lite krångligt.

  

Nu ska jag inte bli långrandig och räkna upp vårblomma efter vårblomma. Då riskerar detta att bli väl långt. Jag är dessutom övertygad om att ni kan tänka ut många vårhärligheter själva så jag lämnar jag över det fortsatta drömmandet till er. 

Här sätter jag punkt och avslutar mina betraktelser med några härlighetsbilder som inspiration. Och så önskar jag er alla den bästa trädgårdsvåren och sommaren någonsin.

PS. Vi ses på årsmötet den 15 mars då vi får lyssna till en verklig expert på att få till det fint i trädgården. Det blir riktigt bra tror jag.