Adolfsbergs Trädgårdsförening: 2018

söndag 2 december 2018

"I min trädgård vill jag vara Karin" - föredrag den 18 november

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Kan man lära känna en människa som levde under en annan tid än man själv? Inga samtal eller intervjuer att ta hjälp av, ingen möjlighet att se kroppsspråk eller höra rösten. Inte så lätt, konstaterade vår föredragshållare, som hela tiden kände sig gäckad när hon tyckte sig vara något på spåren och sedan inte kom längre.

Elisabeth Svalin Gunnarsson, vår före detta förbundssekreterare, numera författare, föredragshållare och reseledare har tagit sig an kulturgärningen att försöka lära känna Karin Larsson i Sundborn ur ett trädgårdsperspektiv. Elisabeth har tidigare skrivit flera böcker, till exempel ”Dahlior”, som hon även hållit föredrag om hos oss, och ”I trädgårdsmästarens spår” om äldre tiders trädgårdsmästare. På samma engagerade, professionella och djupdykande sätt som tidigare har hon gått in för uppgiften att porträttera Karin Larsson.

Grez-sur-Loing

Detta förde med sig att hon har suttit på Carolina Rediviva och läst gamla brev, att hon rest till Frankrike och bott i samma hus, och rent av i samma rum som Karin och att hon har vistats en hel del på gården lilla Hyttnäs i Sundborn.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Karin Larsson hade ett stort trädgårdsintresse och för att hitta ursprunget till det började Elisabeth sökandet i Karins barndom. Föräldrarna hade trädgård och odlade grönsaker. Karin och mamma Hilda skrev till varandra om växter och det skickades fröer dem emellan.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Där Karin bodde med sin Carl i Grez-sur-Loing fanns trädgård med bland annat rosor, vallmo, liljor och vildvin. Karin planterade bara reseda och penséer. ”Det är allt som behövs”, tyckte hon. Så intresset för växter och odling verkar ha funnits tidigt i Karins liv.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Väl på Lilla Hyttnäs blev nog livet ganska intensivt med man, som var den som fick tid att ägna sig åt sitt konstnärskap, stort hushåll med åtta barn och alla plikter som följde med. De stunder Karin fick att ägna sig åt sina alldeles egna intressen var nog ganska få.

Sitt konstnärskap fick hon ändå uttryck för genom att förena nyttan med nöje när det gäller de textila alster hon komponerade men också i trädgården. Det konstnärliga ögat verkade följa henne i det hon gjorde.

I Larssons trädgård odlades det förstås ätbart till hushållet men med växter som mest var till för ögat, kan man ana att det var glädje, njutning och intresse det handlade om. Hur såg då Karins trädgård ut? Hon var förstås influerad av tidens strömningar, tog intryck av somligt och men också avstånd till en del, som det allt för strikta. Arts and Crafts- rörelsen, jugendstilen och den japanska trädgårdskonsten var några av inspirationskällorna. Det var också nationalromantikens tid, en tid då man blickade mot det naturliga, vilda och enkla. Det fick inte se för ”ordentligt” ut. Den vilda naturen, med till exempel ängsblommor, fick gärna knacka på hos Larssons och bli insläppt i trädgården. Karin blandade friskt olika växter och färger. Det skulle se lite ”rufsigt” ut. Det var inte heller så noga med rensandet. Det viktigaste var nog, som titeln på föredraget och boken antyder, att hon i sin trädgård fick vara Karin.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Det finns mycket spännande i Karins trädgård och mycket att ta efter. Här är några exempel:

Den rundade krikonhäcken runt den likaledes rundade träsoffan - vilket perfekt ställe för trevliga samtal.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Trädgårdsmöbler lite här och där – enkelt och naturligt.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Blomsterarrangemangen – så enkla med bara ett par blommor och så utsökt vackra och stilrena.

Krukväxter ute på sommaren – bra att fylla hål i rabatter med.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Hyllor och lådor på huset lite här och där – fint för plantor och krukväxter av olika slag.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Små krukor med vårlökar mellan fönsterrutorna eller, som här, eterneller.

Och förgätmigejkransen – ja den måste ju bara provas.

Bild Elisabeth Svalin Gunnarsson

Ja det finns mycket att berätta om Karins trädgård, hur hon tänkte och vad hon odlade. Vi överlämnar till åhörarna att forska vidare, för efter föredraget var det många som gick hem med Elisabeths bok. Vi önskar er mycket nöje, ni har ett antal timmars trevlig läsning framför er då ni får lära känna Karin Larsson och hennes trädgård närmare.

Bild Wikipedia

Så då återstår bara att besvara frågan från inledningen. Lyckades Elisabeth lära känna Karin som trädgårdsmänniska? Elisabeth är tveksam och svarar med orden: ”Hennes liv finns i tomrummen mellan raderna, fritt för var och en att själv fundera på och förlora sig i.” Elisabeth har uppenbarligen själv fortsatt att fundera på och förlora sig i livet i Sundborn för nu går snart nästa bok i tryck, den om mathållningen på Lilla Hyttnäs. Även den boken, med titeln "En Matbok", kommer säkert att bli något utöver det vanliga. Håll utkik!

Lovorden var många efter föredraget och vi instämmer och tackar Elisabeth för en mycket trevlig avslutning på våra aktiviteter i år. Tack också till Blomsterlandet Marieberg, Trädgårdsväxter AB och besökare som skänkte vinster till lotteriet.

Boksignering

Detta var vår sista aktivitet för i år, ett år som vi i styrelsen tycker har varit mycket framgångsrikt för vår förening med många aktiviteter, stor uppslutning och inte minst en hel del nya medlemmar. Nu önskar vi er alla en skön juletid så ses vi förhoppningsvis igen den 27 januari då det blir föredrag med Torsten Wallin. Se vidare på programsidan där ni nu kan ta del av programmet för 2019.

fredag 9 november 2018

Oj, så olika två trädgårdsföredrag kan vara!

De två NA-bloggarna, Kajsa Källerus och Ulf Lundin, drog fullt hus med sina föredrag söndagen den 28 oktober.

Två personer, två olika trädgårdsintressen. Så hade vi annonserat. Och det blev verkligen två helt olika föredrag. Många kontraster men också somligt som förenade. Så härligt att vi har en förening där vi har högt i tak och där olika idéer och trädgårdsinriktningar får komma till tals. Först ut var Kajsa Källerus med stort intresse för grönsaksodling. Efter fikat följde Ulfs Lundins ”latmansträdgård” med fokus på njutning för ögat.

Kajsa

Kajsas trädgård ligger i Kilsbergen med odlingszon 5. Desto mer imponerande var det att hon får det att växa så bra. Det är det ätbara som Kajsa särskilt intresserar sig för och det hela började egentligen när hon fick uppdraget att blogga för Nerikes Allehanda och började söka fakta till sitt skrivande. På det sättet hamnade hon snart på en utbildning i ”Småskalig Odling” på Karlskoga Folkhögskola. Kursen utgick från Agenda 2030 där begreppet permakultur är centralt.

Uttrycket permakultur som dyker upp allt oftare har sitt ursprung i orden PERMAnent och agroKULTUR och betyder, med andra ord, hållbar odling. Omsorg om jorden, omsorg om människan och rättvis fördelning är nyckelbegreppen. Kajsa betonade hur viktigt hon tycker det är med just omsorg om jorden med tanke på framtida generationer.

Att Kajsa också lever som hon lär blev tydligt under föredraget. I största möjliga utsträckning odlar hon och sambon Gizmo det hushållet behöver av grönsaker, frukt och bär. De bor nära svampskog och bärmarker och har därför lätt att ta tillvara på det naturen ger, vilket de uppskattar mycket. Kajsa är också mycket mån om att minimera transporter och det som behöver köpas till odlingen, som till exempel halm till grönsaksbäddarna, kommer från närliggande gårdar.

Att odla ekologiskt gör skillnad, inte bara för människan, utan framför allt för jorden och alla jordarbetande organismer som finns där. Gräsklipp och halm för täckodling, köksavfall och annan kompost tas till vara och återförs till jorden där maskar och andra djur glufsar i sig och betalar tillbaka med att gödsla. Behövs mer näring blir det organiskt material och ingen konstgödsel, som i stället på sikt utarmar jorden och tar död på krypen.

”No dig” predikar Kajsa, gräv inte, luckra bara jorden genom att vrida om grepen lite, på så sätt störs de viktiga jordarbetarna minimalt.

Vad odlar Kajsa då? Företrädesvis det de tycker om, det som kan lagras, det platsen tillåter och det som inte finns att köpa. Hon förlänger gärna säsongen genom att så rädisor och härdiga sallatssorter tidigt i växthuset. Växthuset passar också bra till vinterförvaring av till exempel purjolök.

Några tips på nyttigheter är vintertomater med tjockare skal som tål lagring, gråärt, havtorn med mycket hög c-vitaminhalt, vilket även nypon och rönnbär har. Rönnbärsskott är för övrigt en riktig vårdelikatess i salladen där även kärleksörtens blad passar.

Och på vintern? Ja då får man odla på köksbänken förstås.

Tack Kajsa för ett mycket inspirerande och lärorikt föredrag framfört på ett underhållande och trevligt sätt! Föreningen har fått löfte om att besöka Kajsa och Gizmos trädgård nästa år så håll utkik i nya programmet när det kommer.

Ulf

Också Ulf hade lagt ner mycket omsorg på sitt föredrag och valde att i detalj beskriva hur han har gått tillväga för att skapa den vackra trädgård han har idag. Många fina och förklarande bilder illustrerade. Ulf och hustru Bibbi, som också kom till tals med kompletterande kommentarer under föredraget, har bott i huset i Brickeberg sedan 1980. Det tog dock ganska lång tid innan de tog itu med trädgården som från början mest bestod av gräsmatta och höga tallar. Det enda man gjorde från början var att plantera en spireahäck som står fin än idag.

Långt senare började Ulf gräva upp en bit gräsmatta, lägga torvblock i kanten, markduk i gropen och fylla på med rhododendronjord. Där planterade han småvuxna rhododendron, azaleor och andra surjordsväxter. Det var starten på ett begynnande trädgårdsintresse. Det fortsatte med nya rabatter, med den skillnaden att torvblocken byttes ut mot de uppgrävda grästorvorna som helt enkelt vändes uppochner och fick bilda kant, där marktäckarna kunde "rinna över".

En damm måste man ha, tänkte Ulf, och började gräva för hand. Jordmassorna som blev över hamnade på en halvskuggig plats i trädgården för att skapa intryck av att tomten var kuperad. Där planterades myskmadra, Ulfs älsklingsväxt, med följd att kullen nu har en bedårande vit sky av myskmadrablommor på våren.

Framsidan var ett sorgebarn och Ulf tyckte synd om grannarna som var tvungna att se denna skamfläck. En dag fick Ulf se en så kallad dubbelmur i en villatidning och plötsligt visste han hur han ville ha det. Sagt och gjort. Eftersom Ulf säger sig vara lat och ta den bekväma vägen så kom snart lastbilar med grus, murbyggare och jordtransport och vips var det klart. Återstod bara det roliga, att välja växter, plantera och se dem trivas och växa. Där finns nu till exempel skvattram, klockbuske, japansk buskrosling, azaleor och dvärgrhododendron samt ett järneksklot.

Nästa gång det var dags för en liknande aktion var när Ulf bestämde sig för att en lund måste man ju ha. Lat ska man vara! En kranbil med 15 m3 jord, markduk, upplagda grästorvor och trädstammar där växterna kunde rinna över kanten och så plantering. På bara någon säsong hade allt vuxit till ordentligt och nu finns där en ljuvlig lund.

Och så var det området mot vägen. Ja, ni förstår mönstret, kranbil, grästorvor, markduk, plantering och marktäckarna rinner över kanten. och så kommer det nog att fortsätta. Ibland med stenar vid kanterna. Stenar är trevligt, tycker Bibbi, som såg till att en stor sten, som grävdes upp i gatan, lyftes in i trädgården. Det blev en härlig lekplats för barnbarnen som kallar den "berget".

Sort tack också till Ulf för det inspirerande föredraget. Föreningen besökte Ulfs och Bibbis trädgård för ett par år sedan men det finns all anledning att återkomma och se härligheten så småningom. Då har det säkert kommit till några nya rabatter med marktäckare som rinner över kanten.

Vi tackar också Trädgårdsväxter AB, Blomsterlandet Marieberg och enskilda medlemmar som bidrog med fina vinster till kvällens lotteri.

onsdag 3 oktober 2018

Vilket äppelår - vilken äppelfest!

För andra gången ordnade vi tillsammans med flera andra föreningar en Äppeldag i Carl Strömbergs Äppelgård i Hidingsta. Och för andra gången dignade träden av äpplen och solen sken på oss.


Uppdukat och klart att ta emot besökare

Under de tre timmar den 23 september som Äppeldagen pågick hade vi från Adolfsbergs Trädgårdsförening dukat upp ett antal lekfulla prova-på-aktiviteter lämpliga för både barn och vuxna. Där fanns skulptering i äpplen, äppeltryck, sådd av kärnor, tillverkning av äppellyktor, gissa kärnantal, skala längsta skalet och klurfrågor. Dessutom demonstrerade Per-Åke beskärning av äppelträd och svarade på frågor.

Skulptering i äpplen

Äppeltryck

Beskärning

Örebro Norra Trädgårdsförening hade provsmakning av olika äppelsorter.

Glanshammars Trädgårdsförening skötte om både parkering och korvservering.

De som hade förberett mest inför äppeldagen var ändå Carl Strömbergsföreningen som, förutom att ha gjort fint i trädgården, hade gjort äppelmust till försäljning och tog hand om fikaserveringen med hembakta äppelkakor. De demonstrerade också äppeltorkning och hade ett bord med riklig information om äpplen.

Inte minst uppskattat var bestämningen av äpplen där kön stundtals var lång. Och något annat var inte att vänta med en sådan expert som pomologen Christer Sandberg som också är ordförande i Sveriges Pomologiska Sällskap.

Det är bara att hoppas att besökarna från de olika föreningarna hade en trevlig dag, njöt av att ströva omkring bland äppelträden, fick tillfälle att prata och fika med bekanta och obekanta och kanske också fick lite tips om äpplen och en äppelljuslykta att ta med hem.

Vi vill rikta ett tack till övriga föreningar för trevligt samarbete och ett särskilt tack till Carl Strömbergsföreningen för att ni upplåter den vackra Strömbergsträdgården till Äppeldagen.

Här kommer till slut ytterligare några bilder från dagen: